23 september 2009

En suris och en dagisvägrare

Är hemma med båda bröderna Jakobsson.. jag var helt slut redan vid lunch. Trött, trött. Natten var inte så bra, Johannes hade ingen som helst lust att somna om när han hade ätit. Han ägnade 1,5 timme till att ligga och prata med mig (som försökte sova), bajsa två gånger och äta på händerna tills han kräktes. Skoj, not! Morgonen var jobbig och stressig.. jag gick ur sängen i typ sista sekunden. Båda två skulle ha frukost, sen iväg till BVC på synkontroll. Eftersom BVC-tanten gjorde hembesök fick vi åka dit och kolla synen och vikt/längd. Benjamin blev klart godkänd, trots att dom var lite oroliga (både jag och Patrik är ju "brillmognon", som Emil brukade säga). Han är 110cm lång och vägar 19,5 kilo. Stor kille med andra ord.. men det har han ju varit sedan han kom ut, så det var inte oväntat. Efter det passade vi på att hälsa på nere hos mamma, som var på jobbet, hon jobbar ju på samma VC. Efter det var det dags att åka och hämta passerkortet till församlingslokalen där dopfikat ska hållas på lördag, då det är dop för lilleman. Sen var det dags för "Stora lekparksloppet" med dagis. Eftersom vi haft fullt upp mötte vi dagis där. Benjamin grinade för att jag inte skulle springa med honom.. lätt, med bilbarnstol och lillebror i.. nej. Till slut sprang han väll iväg, fel väg.. så han fick springa två varv. Efter det fick dom fika och det var meningen att han skulle följa med tillbaka till dagis, men då startade gråten igen. Jag suckade mest åt hela situationen och sa att han fick väll följa med hem. Väl hemma har Johannes ännu inte sovit något, är ganska så sur (som vanligt). I skrivandets stund är det nu eftermiddag och han har fortfarande bara sovit en timme sammanlagt idag. Vi var nyss iväg till Coop och handlade, för jag skulle köpa pappersdukat till borden (till fikat på lördag), så vi slipper hålla på och tvätta dukar. Då sov han i alla fall på hemvägen. Ja.. vi får väll se hur kvällen går, tack och lov slutar Patrik snart jobbet.. då ska jag ut på 5 kilometer motion, så jag är lite mer redo inför söndagen, då jag och mamma beger oss till Stockholm för Lindingöloppet. Mitt äventyr med tjejklassikern startar då.. nya springskor har jag införskaffat, så dom måste gås in lite till så jag inte får skavsår.
















Ja, jag vet att jag är helt pucko som ställer upp, men på nått sätt måste jag tvinga igång mig själv.. måste bort med allt överflödigt så jag kan få på mig alla mina snygga par byxor igen! ;)

2 kommentarer:

Dan sa...

Bra jobbat suss! Får nästan dåligt samvete när jag legat hemma sjuk och kollat på serier :)

Suss sa...

Är man sjuk så är man. Patrik brukar alltid säga att jag inte har någon förståelse för manliga förkylningar ;)