Ja, nu är det snart julafton. Konstigt nog har inte den minsta julkänsla infunnit sig än. Ska snart klä julgranen med Benjy, kanske det blir lite bättre då.
Patrik är och handlar det sista nu på morgonen, så vi har mat över julhelgen hemma. Det är såå drygt att trängas med alla som är ute i sista sekund. Julklapparna har tack och lov varit färdiginslagna i flera veckor. Det är nästan vuxenvarning på mig som är i tid för ett års skull ;)
Sista dagen innan julledigheten igår var tung, en patient gick bort. Hon var yngre än mina föräldrar. Det känns så orättvist. Man tänker automatiskt på sina egna.
"Det är inte mötet med döden som är jobbigt, den är ofta välkomnande. Det är mötet med sorgen."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar