Tidig söndag

05.34 slog Johannes upp sina blå i morse.. och sen dess har han skrikit mer eller mindre, hela morgonen. Jag gjorde allt för att han skulle somna om, men icke då. Aldrig när jag är med honom att det skulle hända. Ja, jag är bitter, för jag får ALDRIG sova. Han vaknade två gånger på kvällen, innan jag somnade, vaknade två gånger inatt (varav en gång han vägrade somna om, så jag fick lyfta in honom till mig) och sen vaknade alldeles för tidigt i morse. Slutsats; jag får inte sova på kvällen, jag får inte sova på natten, jag får inte sova på morgonen. Nu tycker jag att det ska bli skönt att Patrik kommer hem i morgon natt, så kanske jag kan få sova en morgon i alla fall. Jag är TRÖTT! Jag skulle också behöva åka bort i fyra dagar för att vila upp mig, efter det här..